Vågar du testa dessa ankägg?

Century Egg som de heter på engelska, eller som Icey och Beckie brukar kalla ruttna ankägg, är färska ägg inbakade i en blandning av lera, aska, salt, osläckt kalk och risagnar i veckor eller månader. Man kan köpa dom på nån kinesisk livsmedelsaffär. Vitan är mörkbrun och genomskinlig. Gulan är mörkgrön och krämig. Enligt Wikipedia doftar den surströmming. Vi har aldrig testat surströmming och kan inte konstatera det, men nån gång lovar vi att ge oss på den svenska delikatessen också.

"Tusenåriga ägg"

Vi tycker att ankäggen passar till kinesisk risgröt med saltat fläskkött. Jag tycker att smaken är obeskrivlig. Den ska finnas i gröten till en viss del, men för mycket av det ger mig en rysning. Om den är alltför tillagad i gröten blir gulan hård. Då måste jag tugga den mer, och då blir det för mycket av den obeskrivliga nastiga ammoniaksmaken.

Risgröt med saltat fläsk

Jag tycker att det viktiga är att den äts varm. När den är kall luktar den som en äggfis som väntat i 24 timmar på att få släppas. Om den är varm och rätt tillagad så är den enligt mig en delikatess. Det man behöver tänka på är att inte lukta på ägget förrän den är tillagad. 

Ni kanske undrar varför vi utsätter oss för detta, men då vill jag säga att ni som inte vill, och inte har smakat på detta har missat något. Detta är äckligt och gott samtidigt!

Vi är stolta över att vara mångkulturella. 

Här har vi en modig kille som nästan klarar av att äta den som den är: